Episode 3: Revenge of the Maud Sith
Idag verkar jag fakiskt bara vara en person, dock en rätt så trött och sliten person. Har återvänt till brottsplats samhällsvetarehuset eftersom jag fått för mig att återta mina avhoppade studier. Har dock fortfarande rätt rejäl jetlag så att klockan var väl kanske runt 1 på natten pierriansk tid när jag anlände till Hörsal C för intruduktionen för Samhällsvetenskap A. Kändes rätt så skumt ska jag väl ta å meddela. Känns både roligt men endå kan jag inte skaka av mig känslan att jag återigen "ger upp lite grann".
Som majoriteten av alla musiker så drömmer jag ju fortfarade om att jag ska bli världens största rockstjärna och att skaffa sig en utbildning och bli den där torrbollen på ett kontor med ett välbetalt jobb som hela livet kommer att ångra att han inte ansträngde sig liiiiite mer för att lyckas med den där drömmen han eller hon hade som ung. JA jag vet att man ju faktiskt kan göra båda men känner lite så endå. Så för att bota den känslan så for jag ner å försökte spela mina fingrar blodiga (eller ialla fall blåsiga) med mitt nya band ikväll. Botade lite av känslan kanske i alla fall.
Kanske kommer den där känslan oxå av att ju mera jag pluggar å äldre jag blir ju längre verkar jag glida från mina gamla socialist ideal. Eftersom jag ju tycker om att förstora saker i synnerhet mig själv så skulle jag kunna säga att jag är som en jediriddare.
"Strong is the force of political science in you young Jedi"
Jag har ju en fallenhet för det här med studier och skulle nog utan problem kunna bli ett riktigt jäkla bra kapitalistsvin ifall jag ville. En del av mig vill ju det med, ("mmmm pengar" *homer ljud*), speciellt nu när jag är helt urfattig efter usa resan men jag försöker ju desperat fortfarande vara socialist ibland för alla vet ju att de är mycket coolare att vara vänsterradial rockstjärna än högerradikal folkparks musiker. JA jag talar till dig Wille Crafoord!
Så att ta fler å fler kliv emot vad som troligen är mycket enklare väg till pengar och framgång att skaffa sig en PolMag och leva gott på skattepengar eller folk besparingar så är det ju mycket mer ärofyllt med svårare att jobba upp sig från grunden upp som rockmusiker. Hmm hoppas Maud Sith och Queen (anders) Borg (ok Start Trek, men jag tyckte var kul endå) inte sätter för hårda klor i mig utan Yuda(s Priest) metal kraft är starkare.
FY fan va nördig å dålig humor jag har idag men det får ni leva med tyvär!. Hmm nu är det nog dax att avsluta det här inlägg innan jag spårar ur fullständigt igen och ta å käka middag (kl är strax efter 17 pierriansk tideräkning). Å nej jag tänker inte lägga upp bilder på min middag!!
//Drama out!
Som majoriteten av alla musiker så drömmer jag ju fortfarade om att jag ska bli världens största rockstjärna och att skaffa sig en utbildning och bli den där torrbollen på ett kontor med ett välbetalt jobb som hela livet kommer att ångra att han inte ansträngde sig liiiiite mer för att lyckas med den där drömmen han eller hon hade som ung. JA jag vet att man ju faktiskt kan göra båda men känner lite så endå. Så för att bota den känslan så for jag ner å försökte spela mina fingrar blodiga (eller ialla fall blåsiga) med mitt nya band ikväll. Botade lite av känslan kanske i alla fall.
Kanske kommer den där känslan oxå av att ju mera jag pluggar å äldre jag blir ju längre verkar jag glida från mina gamla socialist ideal. Eftersom jag ju tycker om att förstora saker i synnerhet mig själv så skulle jag kunna säga att jag är som en jediriddare.
"Strong is the force of political science in you young Jedi"
Jag har ju en fallenhet för det här med studier och skulle nog utan problem kunna bli ett riktigt jäkla bra kapitalistsvin ifall jag ville. En del av mig vill ju det med, ("mmmm pengar" *homer ljud*), speciellt nu när jag är helt urfattig efter usa resan men jag försöker ju desperat fortfarande vara socialist ibland för alla vet ju att de är mycket coolare att vara vänsterradial rockstjärna än högerradikal folkparks musiker. JA jag talar till dig Wille Crafoord!
Så att ta fler å fler kliv emot vad som troligen är mycket enklare väg till pengar och framgång att skaffa sig en PolMag och leva gott på skattepengar eller folk besparingar så är det ju mycket mer ärofyllt med svårare att jobba upp sig från grunden upp som rockmusiker. Hmm hoppas Maud Sith och Queen (anders) Borg (ok Start Trek, men jag tyckte var kul endå) inte sätter för hårda klor i mig utan Yuda(s Priest) metal kraft är starkare.
FY fan va nördig å dålig humor jag har idag men det får ni leva med tyvär!. Hmm nu är det nog dax att avsluta det här inlägg innan jag spårar ur fullständigt igen och ta å käka middag (kl är strax efter 17 pierriansk tideräkning). Å nej jag tänker inte lägga upp bilder på min middag!!
//Drama out!
Episode 2: Världens fulaste bloggdesign?
Jag gick för mig att göra en fruktansvärt ful bloggdesign bara för att jag verkar vara på ett väldigt underligt humör ikväll. Tror fortfarande jag är i ett reselimbo eller nåt. Varför nu det skulle ursäkta designen. Men alltid retar den ju nån tänkte jag. Min första ide att sätta upp ett par provoaktiva slagord som "kuken och fittan spelade boll och kuken vann med 11-0", "Anders Borg verkar vara en riktigt härlig kille", "Förintelsen är en lögn som bara kommunister och kapitalistsvin tror på" och "Björne är pedofil" som bakgrund för att skapa lite buzz men insåg själv att jag ju inte är släkt varken med Jan Guillou eller Alex Schulman så jag nöjde mig med att bara göra en fruktansvärt ful design (nä det är ingen dålig ursäkt för att jag inte kan gör det snygg. Har faktiskt gjort snygga hemsidor och bloggar tidigare, jag lovar.... men tro mig inte då!! *kryper in bakom ett duschdraperi i fosterställning)
MEN FÖR I HELVETE PIERRE!!! Du hade ju lovat dig själv att nästa inlägg ju faktiskt skulle ha någon slags jävla kärna.
*kikar fram bakom draperiet och säger* - Vill inte!
Hmm ja vi verkar få vänta ett tag till på ett seriöst inlägg från denna Pierre som visst har gått och blivit schizofreni med.
//Drama(s) out!
MEN FÖR I HELVETE PIERRE!!! Du hade ju lovat dig själv att nästa inlägg ju faktiskt skulle ha någon slags jävla kärna.
*kikar fram bakom draperiet och säger* - Vill inte!
Hmm ja vi verkar få vänta ett tag till på ett seriöst inlägg från denna Pierre som visst har gått och blivit schizofreni med.
//Drama(s) out!
Episode 1: Det måste ju börja nånstans
Guten tag, halloj, hi eller helt enket joooO och välkommen till denna blogg.
En blogg jag helt ärligt inte riktig vet vad den ska handla om ännu. Det enda jag vet är att ifall jag börjar fota vad jag äter till lunch eller lägger upp bilder på mig själv med så kallade "dagens outfit" så vill jag så här i förhand be er ev framtida läsare att komma hem till mig, ta mig i handen och sätta mig ner och säga ett par väl valda ord till mig eller helt enkelt bara skjuta mig i huvudet.
För att göra det väldigt enkelt för er så att hitta mig så heter jag i alla fall Pierre och bor på Mariehemsvägen 37A i Umeå tillsammans med 3 inte fullt lika skumma filurer i vad enklast kan beskrivas som ett "grabbkollektiv". Även om vi själva länge försöka förneka att det just var ett grabbkollektiv så fort någon utomstående fick för sig att kalla det så. Vi var ju helt enkelt bara ett gäng hetrosexuella killpolare som bodde tillsammans i en stor halvsliten lägenhet i ett studentdrypande bostadsområde, vem som helst kan ju se skillnad på det och ett kollektiv.
Hmm men det är ju kanske endå rätt kul att skriva om sådana saker som dagens outfit och lunchmat.... NEJ nu får jag ta å focusera på att skriva nåt med lite kärna i den här bloggen i nästa inlägg!
Tycker slutrefrängen på denna låten kan få symbolisera vad jag ville ha sagt med det här inlägget igentligen.
//Drama out!
<a href="http://www.bloggtoppen.se/" title="Blogg listad på Bloggtoppen.se"><img border="0" src="http://www.bloggtoppen.se/tracker.php?do=in&id=55119" alt="Blogg listad på Bloggtoppen.se" /></a>
En blogg jag helt ärligt inte riktig vet vad den ska handla om ännu. Det enda jag vet är att ifall jag börjar fota vad jag äter till lunch eller lägger upp bilder på mig själv med så kallade "dagens outfit" så vill jag så här i förhand be er ev framtida läsare att komma hem till mig, ta mig i handen och sätta mig ner och säga ett par väl valda ord till mig eller helt enkelt bara skjuta mig i huvudet.
För att göra det väldigt enkelt för er så att hitta mig så heter jag i alla fall Pierre och bor på Mariehemsvägen 37A i Umeå tillsammans med 3 inte fullt lika skumma filurer i vad enklast kan beskrivas som ett "grabbkollektiv". Även om vi själva länge försöka förneka att det just var ett grabbkollektiv så fort någon utomstående fick för sig att kalla det så. Vi var ju helt enkelt bara ett gäng hetrosexuella killpolare som bodde tillsammans i en stor halvsliten lägenhet i ett studentdrypande bostadsområde, vem som helst kan ju se skillnad på det och ett kollektiv.
Hmm men det är ju kanske endå rätt kul att skriva om sådana saker som dagens outfit och lunchmat.... NEJ nu får jag ta å focusera på att skriva nåt med lite kärna i den här bloggen i nästa inlägg!
Tycker slutrefrängen på denna låten kan få symbolisera vad jag ville ha sagt med det här inlägget igentligen.
Number One Gun - Starting Line
(tackar Ulrik för dagens musikaliska upptäckt)//Drama out!
<a href="http://www.bloggtoppen.se/" title="Blogg listad på Bloggtoppen.se"><img border="0" src="http://www.bloggtoppen.se/tracker.php?do=in&id=55119" alt="Blogg listad på Bloggtoppen.se" /></a>
